Valpens första tid är en speciell tid. Hundvalpar föds relativt hjälplösa men växer snabbt upp till självständiga individer med en alldeles unik personlighet. Det är en omtumlande resa där hunden går igenom många faser. Genom att förstå valpens utveckling och hundens olika utvecklingsstadier kan vi lättare förstå dess beteenden och hur vi ska bemöta dem.
På denna sida
- Hundens prenatala period
- Hundens neonatala period (0–2 veckor)
- Valpens övergångsperiod (2–4 veckor)
- Hundens socialiseringsperiod (4–12 veckor)
- Hundens juvenila period eller unghundsstadiet (12 veckor–7 månader)
- Hundens tonårsperiod (7–18 månader)
- Psykisk könsmognad och pubertet (2 år)
- Den vuxna hunden (2,5–3 år)
HUNDENS PRENATALA PERIOD
Den tid hundvalpar tillbringar i tikens livmoder brukar kallas för den prenatala perioden. Den varar någonstans runt 58–68 dagar och valpens utveckling börjar redan här.
En dräktig tik bör leva precis som vanligt, om än med mindre aktivitet och mer försiktighet de sista veckorna av dräktigheten. Hon bör heller inte utsättas för onödig stress. Forskning som gjorts på senare tid pekar på att hundvalpar påverkas av sin mamma redan i fosterstadiet och troligtvis är det mängden stress- och könshormoner som tiken utsöndrar – och som överförs till valparna via moderkakan – som påverkar mest. Prenatal stress kan medföra att valparnas hjärna och organ påverkas så att de redan när de föds är förberedda på att reagera på ett visst sätt i stressituationer. Det kan göra dem mindre nyfikna, att de får en sämre inlärningsförmåga, är aggressivare eller får ett förändrat sexuellt beteende.
Under dräktighetstiden behöver tiken ett mer näringsrikt foder än det hon vanligtvis får eftersom hon inte äter bara för sig själv längre. Det finns bra helfoder som man kan ge tiken både under dräktighets- och digivningstiden, och som även är anpassade för växande valpar och unghundar. Bland Bozitas torrfoder för hundar hittar du Bozita Robur mother and puppy.
Vidare läsning
- Bra torrfoder för valpar, unghundar samt dräktiga och digivande tikar
- Att tänka på vid utfodring av dräktiga och digivande tikar
VALPENS FÖRSTA TID – DEN NEONATALA PERIODEN
När hundvalpar föds är de i princip hjälplösa och starkt beroende av tiken. Under valpens första tid, den neonatala perioden, sover de mest och är endast aktiva 2–15 procent av dygnet. Då är den huvudsakliga sysselsättningen att dia. De kan emellertid skrika och gnälla för att tala om var de är och hur de mår.
SUGBETEENDE OCH MJÖLKTRAMPANDE
Sugbeteendet och “mjölktrampandet” (valparna knådar med tassarna på tikens juver för att stimulera mjölken) är medfödda beteenden. Att leta efter maten är en naturlig del av valpens utveckling och tiken och valparna brukar klara diandet själva, men de kan behöva en hjälpande hand om valparna inte hittar rätt eller om tiken är oerfaren.
VALPENS UTVECKLING – HJÄRNA, SYN OCH HÖRSEL
Vid födseln är valparnas hjärna relativt outvecklad och EEG-undersökningar har visat på låg hjärnaktivitet. Ögonen är slutna och synnerven är outvecklad så de kan inte se och eftersom hörselgångarna är slutna kan de heller inte höra. Ändå kan de redan nu reagera på starkt ljus och höga ljud. Man vet ännu inte riktigt hur det kommer sig.
HÅLLA VÄRMEN
Så här tidigt i livet kan valparna inte reglera sin egen kroppstemperatur ännu. Därför är de beroende av mamman och kullsyskonen för att hålla rätt temperatur och behöver också vistas på en varm plats.
URINBLÅSA OCH TARM
Urinblåsan och tarmen fungerar men valparna kan inte tömma någon av dem på egen hand de första två veckorna. Tiken slickar dem därför för att stimulera dem att ge ifrån sig urin och avföring. Eftersom valparna inte kan sköta dessa funktioner själva är det livsviktigt att tiken tar hand om det.
BERÖRING OCH SMÄRTA
Valparna kan förnimma beröring på huvudet och kan även känna smärta, men inte i någon större utsträckning.
VALPENS UTVECKLING – ÖVERGÅNGSPERIODEN
Övergångsperioden är en kort men händelserik tid i hundvalpars liv då det sker dramatiska förändringar. En helt ny värld öppnas när valparna öppnar ögonen, börjar höra och kan röra sig utanför boet. Hjärnan börjar aktiveras på allvar och de är mogna för mer komplex inlärning.
EFTER VALPENS FÖRSTA VECKOR – ÖGON OCH HÖRSEL
Valparna öppnar ögonen efter 12–13 dagar. Pupillens sammandragning vid starkt ljus fungerar ett par dagar senare och valparna försöker nu följa rörliga objekt. Troligen ser de bara ljus och skugga och inga detaljer ännu, men ju mer pupillreflexen, muskulaturen i ögat, synnerver och syncentrum i hjärnan utvecklas desto bättre blir valparnas syn. När valparna är 28 dagar ser de som en vuxen hund.
I slutet av övergångsperioden börjar även hörseln att fungera och valparna reagerar på höga ljud. När det sker har de redan haft ögonen öppna i några dagar och kan fixera sin blick. Det är också nu som de börjar visa de första tecknen på rädsla och kan dra sig undan vid plötsliga syn- eller ljudintryck. Hörseltester visar att vid 3–4 veckors ålder hör valparna som en vuxen hund och orienterar sig i förhållande till ljud.
SITTA, STÅ, GÅ OCH LEKA
När valparna är två veckor gamla är nervbanorna i frambenen utvecklade och de kan sitta. En vecka senare i valpens utveckling har även bakkroppens motorik förbättras så att de kan stå och några dagar senare gå (även om det är lite klumpigt till en början) och vifta på sin svans. De börjar också leka med varandra så smått. 2–4 veckor efter födseln är också valparnas smärtreaktioner fullt utvecklade.
VIFTA PÅ SVANSEN, MORRA OCH SKÄLLA
Runt 3–5 veckor in i valpens utveckling börjar valparna bete sig mer som en hund. De viftar på svansen, morrar och skäller. De leker med syskon och/eller sin mamma, är mer kontaktsökande och nyfikna och tar sig gärna ur boet om de kan.
TÄNDER, UTRÄTTA BEHOV OCH ASSOCIATIV INLÄRNING
Under övergångsperioden börjar valparnas hörntänderna i överkäken titta fram och de kan börja lära sig att tugga mat. De kan också gå iväg och uträtta sina behov själva och behöver inte längre tikens hjälp. Under denna perioden av valpens utveckling börjar de dessutom kunna koppla ihop en viss retning med en reaktion (så kallad associativ inlärning). Ett exempel kan vara att de börjar salivera när de hör skrammel av matskålarna eftersom de lärt sig att skramlet betyder att det är dags för mat.
DIAR PÅ EGET INITIATIV
Fram till 4 veckors ålder är det tiken som tar initiativ till digivning. Nu börjar valparna alltmer själva att ta initiativ till diandet och tigga av sin mamma. Det uppstår en mor-barn-konflikt som är vanlig hos hundar. Det ligger i valparnas intresse att dia så länge som möjligt men det ligger i tikens intresse att avvänja så snart som möjligt eftersom digivandet är mycket energikrävande för henne.
VALPENS UTVECKLING – SOCIALISERINGSPERIODEN
Vid fyra veckor är valparna fullt utvecklade små hundar och går in i den kanske viktigaste perioden i sina liv, socialiseringsfasen. Under denna perioden i valparnas utveckling är de extremt mottagliga för social stimuli. De är nyfikna, lägger allt de exponeras för på minnet och kan forma nya bindningar till olika individer. Det är nu man brukar påbörja den viktiga miljöträningen med valparna.
Forskning visar att valpens upplevelser under socialiseringsperioden starkt påverkar valpens övriga utveckling. Valpar som inte har så mycket kontakt med människor blir ofta mindre kontaktsökande och kan vara svårare att hantera vid exempelvis träning, veterinärbesök och skötsel.
Som uppfödare har man ett stort ansvar under denna del av valpens utveckling att låta valpen vara del av familjelivet utan stödet av sina syskon. Den ska exponeras för vardagsföreteelser, människor och ljud innan rädslereaktionerna är fullt utvecklade på allvar. Från vecka 5–6 bör kontakten med människor ökas successivt – lek, kela, lyft och ta ut varje valp på egen hand varje vecka.
Vidare läsning om valpens utveckling och socialisering
LÄRA SIG DE SOCIALA SIGNALERNA
Vid 5–7 veckor går valparna på längre upptäcksfärder och leker intensivt med varandra och med andra flockmedlemmar, i genomsnitt hälften av sin vakna tid. De utforskar gärna sin omgivning med tänderna. Nu sker den så kallade bithämningen – hur hårt kan man bita sina syskon innan de skriker av smärta och leken avbryts? Valparna skriker dels för att det gör ont, dels för att valpar i den här åldern är lite lätt dramatiska av sig. Under denna fasen av valpens utveckling lär de sig också hundarnas signalsystem och hur man ska umgås med varandra. Om det finns andra vuxna hundar i hemmet brukar de också vara delaktiga i valparnas utveckling av de sociala signalerna och det är därför viktigt att valparna får umgås med andra hundar.
TIKEN PÅBÖRJAR AVVÄNJNINGEN OCH VALPARNA ÖVERGÅR TILL FAST FÖDA
Tiken börjar nu tycka att valparna är jobbiga och lämnar dem ensamma längre stunder och påbörjar avvänjningen. Avvänjningen är vanligen en lugn process, men om tiken upplever valparna som påstridiga kan hon bli irriterad och säga till på skarpen. I det vilda hade hon fått hjälp av andra vuxna hundar. Den möjligheten finns sällan hos uppfödare med uppfödaren kan hjälpa till och avlasta henne så att hon får tid för sig själv.
Vid 5–6 veckors ålder äter valparna nästan som en vuxen hund, även om de fortfarande kan ha svårt att tugga alltför hård mat. De börjar försvara föremål och mat genom att morra och lägga tassen över, de skakar leksaker så som en vuxen hund skakar sitt byte och rangordningen börjar uppträda även om den förändras konstant under valparnas utveckling.
Vidare läsning
NÄR UNDER VALPENS UTVECKLING ÄR DET DAGS ATT FLYTTA?
Mitt i socialiseringsperioden – vid 8–9 veckor ålder – flyttar de flesta valpar ifrån uppfödaren, tiken och sina kullsyskon till sin nya ägare. Det är en bra ålder för att placeras i ett nytt hem. Valpen är präglad på sin mamma, sina syskon och eventuellt andra hundar i flocken och nu är det tid att valpen präglas på sina nya människor. För att det ska fungera och valpen ska växa upp till en harmonisk individ förutsätter det att den nya ägaren fortsätter den miljöträning som uppfödaren påbörjat.
Om valpen åtskiljs för tidigt
En valp får enligt Jordbruksverkets föreskrifter inte skiljas från sin mamma (mer än tillfälligt) förrän den dag den blir 8 veckor gammal, om det inte finns särskilda skäl. Om valpen skiljs från sin mamma för tidigt är den inte tillräckligt präglad på sin hundflock. Troligtvis kommer den att få problem i samspelet med andra hundar.
MILJÖTRÄNING MED DEN NYA FAMILJEN
8–12 veckor är en bra period i valpens utveckling för inlärning. Under denna inlärningsperiod blir det tydligare att valpens upplevelser allt oftare blir till bestående minnesbilder. Det är också en viktig period ur social synvinkel. Under miljöträningen fortsätter den nya ägaren lägga grunden till hundens framtida mentalitet. Det är av största vikt att den möter nya människor, djur och situationer på ett lugnt och trivsamt sätt. Den måste få vänja sig vid in nya miljö i lugn och ro. Husse/matte ska stå för trygghet, närhet och omvårdnad. Om valpen under denna period blir utsatt för starka sinnesintryck kan den bli chockad och påverkad för resten av livet.
Vidare läsning om valpens utveckling och miljöträning
HUNDENS JUVENILA PERIOD, ELLER UNGHUNDSSTADIET
Under valpens första år träder den in i den juvenila perioden, eller unghundsstadiet. Den juvenila perioden kallas perioden mellan 12 veckor och 7 månader. Nu växer valpen kroppsligt och mentalt för att utvecklas till en vuxen hund med en egen personlighet.
I den juvenila perioden minskar lusten att ta nya kontakter samtidigt som rädslan blir större. Man kan miljöträna hunden även under den här perioden men det betyder mer arbete och det är lite svårare att få ett bra resultat. Under denna perioden i valpens utveckling är det bra att ägna sig åt inlärning (kom, sitt, stanna) och fokusera på bra vanor och tydliga regler att följa. Nu kan man också gärna börja träna hunden på att vara ensam kortare stunder.
Vidare läsning
- Hitta hundkurser och aktiviteter och kurser som passar dig och din valp
- Ensamhetsträna valp – lära hunden att vara ensam
Nu leker valpen mer än hälften av sin vakna tid. I leken tränar den muskler och sinne och lär sig sina starka och svaga sidor. Var gärna nere på golvet och lek med valpen för att stärka banden mellan er. Valpen kommer högst troligt att bitas ibland. För att få den att sluta bita kan man resa sig upp och gå därifrån eller avleda hundens uppmärksamhet med en leksak. På så vis lär den sig vad som är ok att bita i och vad som inte är ok att bita i.
Tiden mellan 13–16 veckor kallas ibland för “halv könsmognad”. Under denna perioden av valpens utveckling ökar testosteronhalten hos både hanar och honor, och valpen försöker hitta sin plats bland människor och andra hundar.
Runt fem månader ökar valpens jaktintresse. Man märker det genom att valpen intresserar sig mer för dofter och börjar följa olika spår. Många berättar att de upplever det som att valpen lever i sin egen värld och inte riktigt lyssnar, exempelvis att den inte kommer vid inkallning. Det beror inte på att den är olydig. Den är helt enkelt så fokuserad att den inte hör dig.
Vid 6 månader är de flesta valpar helt rumsrena. Om man är uppmärksam lär man dig att tolka hundens signaler för när den behöver gå en runda. I början klarar valpen inte att hålla sig, men vid 6 månader brukar den klara av en tillräckligt lång stund för att man ska hinna gå ut med den.
VALPENS UTVECKLING – TÄNDER
Mellan 16–20 veckor lossar de sylvassa valptänderna och ersätts av nya, betydligt kraftigare permanenta tänder. Hur valpen upplever tandbytet är väldigt individuellt. Vissa valpar biter i allt och andra reagerar inte alls.
Oftast sväljer valpen mjölktänderna. Kontrollera att alla mjölktänderna verkligen lossnar och att den permanenta tanden kommer fram ordentligt. Annars kan bettet bli fel. Mjölktänder som inte lossnar av sig själva kan man behöva operera bort. Introducera också gärna en daglig tandborstningsrutin för att förebygga framtida tandproblem.
Vidare läsning
VALPENS UTVECKLING – SPÖKÅLDERN
5–7 månader brukar ibland kallas för “spökåldern”. Valpen blir plötsligt rädd för vardagliga situationer som tidigare fungerat utan problem. Den blir till exempel mörkrädd, reagerar på skuggor, cyklar och fladdrande vimplar. Den reagerar med misstänksamhet, skäller, vägrar gå närmare eller ryggar av rädsla. Försök inte tvinga hunden i sådana situationer och bli inte arg. Försök heller inte avleda eller locka den med klappar eller godis och förstärk inte rädslan genom att tycka synd om den eller gå omvägar för att undvika det obehagliga. Var istället helt oberörd och fortsätt vidare som om ingenting hade hänt. Försök sedan passera den skrämmande platsen flera gånger de kommande veckorna tills den är helt avdramatiserad.
Vidare läsning
HUNDENS TONÅRSPERIOD
FYSISK KÖNSMOGNAD, OFTA KALLAT TROTSÅLDERN ELLER SLYNGELÅLDERN
Någonstans runt 7–9 månader har man kommit så långt i valpens utveckling att hunden blir fysiskt könsmogen (för större hundraser kan könsmognaden dröja ända till cirka 18 månader). Då löper tiken för första gången och hanhunden (och även vissa tikar) börjar revirmarkera med urin på alla möjliga ställen.
Man kan nu märka ett påtagligt ändrat beteende hos hunden. Innan hormonnivåerna stabiliseras kan det bli lite kaos i hjärnan. Leklusten minskar, båda könen (lite mindre utpräglat hos tikar) blir mindre sociala, mer avvaktande och mer aggressiva mot främmande hundar. Stadiet kallas ofta för trotsåldern eller slyngelåldern och många hundägare upplever det som att hunden slutar lyssna och helt plötsligt tappar förmågan att göra saker som den tidigare klarat.
Den här perioden är valpen ofta mindre mottaglig för inlärning. Om man inte redan lärt den skillnaden mellan aktivitet/inlärning och regel/sociala krav är det hög tid att göra det nu. Annars uppstår lätt stress i samband med den osäkerhet som uppstår när det inte längre finns någon skillnad mellan de två.
Vidare läsning
Även om valpen nu är könsmogen och rent fysiskt kan få valpar är den inte mentalt mogen för det. I Sverige är det enligt lag förbjudet att para en tik som är yngre än 18 månader. Många rasklubbar har också satt en gräns på att tiken måste vara 2 år innan hon får sin första kull.
10–17 MÅNADER EN BRA TID FÖR INLÄRNING
Perioden mellan 10–17 månader brukar vara en lugn period rent hormonellt, en period som lämpar sig bra för inlärning. Om man redan gått en första lydnadskurs med hunden finns det många bra fortsättningskurser. På Svenska kennelklubbens webbsajt kan man hitta kurser i närheten av där man bor.
Vidare läsning
NÄR UNDER VALPENS UTVECKLING ÄR DET DAGS ATT BYTA FODER?
När hunden växt klart – det vill säga att den uppnått full mankhöjd och vikt – är det dags att byta från valpfoder till ett foder för vuxna hundar. Här hittar du vårt våtfoder och torrfoder för hundar.
När en hund växt klart beror på vilken ras den är och det finns också vissa individuella avvikelser. Dvärghundar, små och medelstora raser som chihuahua och springer spaniel brukar ha växt färdigt någon gång runt 8–9 månader. För större raser som labrador retriever och golden retriever dröjer det till ungefär 12–15 månader. För vissa riktigt stora hundar som grand danois och newfoundland tar det ännu länge, någonstans runt 18–24 månader.
Vidare läsning
1-ÅRSVACCINERING
När valpen hunnit bli 12 månader gammal är det dags för att fylla på vacciner mot parvovirus, valpsjuka och hepatit.
Vidare läsning
HUNDENS PSYKISKA KÖNSMOGNAD/PUBERTET
När hundens psykiska könsmognad/pubertet inträffar är rasbundet och kan variera kraftigt från hund till hund, men det brukar infalla någonstans mellan 17–22 månader. De flesta hundar går ur den här perioden när de fyller 3 år. En hund kan vara nästan lika utsatt för hormoner som vi människor är under den här tiden.
Nu börjar hunden återigen ifrågasätta sin egen och flockmedlemmarnas roll, inte minst vem det är som bestämmer struktur och regler. En orädd valp kan bli lite av ett monster och uppvisa rädslor, aggressivitet och konstiga beteenden. En del försöker ta kommando över andra hundar i sin omgivning och hundar som tidigare varit kompisar kan plötsligt bli fiender. Nu kan hunden slåss på allvar. Många hundägare upplever vid den här tiden att hunden har mycket energi som helst och är omöjlig att trötta ut.
Förmodligen behöver hunden vid den här åldern mer mental aktivering än någonsin, samtidigt som det är viktigt att vara tydlig med vilka regler som gäller och hålla kvar vid goda vanor i vardagen. Om man är tydlig, trygg och konsekvent kan detta vara en hyfsat okomplicerad tid med de flesta hundar.
För en del hundägare kan den psykiska könsmognaden/puberteten vara en prövande tid. Ofta är det en kombination av att hunden är en individ som ifrågasätter våra strukturer och att vi är otrygga, vaga och osäkra på hur vi ska ta samordnar-/bestämmanderollen. Det är ganska tydligt att det är svårare att sätta upp de rollerna efter att hunden fyllt 3 år, men därmed inte sagt att det inte går!
Vidare läsning
DEN VUXNA HUNDEN
Det sista steget i valpens utveckling – hunden går från tonåring till vuxen hund. De flesta hundar blir vuxna någonstans runt 2,5–3 års ålder. Då kan man se resultatet av hundens nedärvda egenskaper och allt den upplevt och lärt sig under sina första år i den ”färdiga” hunden.
Här slutar vanligtvis beskrivningen av hundens olika livsfaser, även om den naturligtvis lever mycket längre. Det är inte vetenskapligt bevisat, men många hundägare skulle säkert hålla med om att hunden vid 7–8 års ålder går in i ännu en ålder som sedan håller livet ut. Den verka då ha nått visdom och vet och förstår mer än vad vi har lärt oss att en hund förstår. En del hundar kan börja ta egna initiativ och beter som att de kan räkna ut saker och ting.
